Judiskt rike i Ryssland – 100 gånger större än Israel

Nedan följer en artikel av Rauli Lehtonen, om det judiska riket Khazarien, som publicerats i tidningarna Världen Idag och Israels vänner samt på israeliska ambassadens hemsida i Sverige. Den har också getts ut i Lähetysviesti och Uusi Yhteys på finska.

För mer än 1000 år sedan fanns ett judiskt rike, som var ungefär 100 gånger större än dagens Israel. Det kallades för Khazarien och låg i södra Ryssland och Kaukasien. Fortfarande finns en etnisk minoritet i Litauen, som kopplas till det riket – nämligen karaimerna.

Karta över Khazariens ungefärlga utbredning. Där Volga möter Kaspiska havet låg khazariska rikets huvudstad, Ityl. Arkeologiska kvarlevor av Itil har hittats vid utgrävningar 2008. Bild: Karlfk CC BY-SA 3.0

På 600-talet erövrade en turkisk stam området mellan Kaspiska- och Svarta havet. Inom loppet av några år blev det här folket känt som khazarerna. Deras rike blommade ut för mer än 1000 år sedan och blev den största judiska staten som någonsin existerat. Från 700-talet till 900-talet, härskade kungar med hebreiska namn som Menasheh och Hanukkah. De ansåg sig härstamma från den bibliska stammen Simeon.

Troligen hade det bott judar i Kaukasien redan tidigare, då historiska dokument bekräftar att de sökt sig till området efter tiden för den babyloniska fångenskapen. Det hävdas nämligen att judar från Kaukasien under sina besök vid påskhögtiderna i Jerusalem fick kontakt med den första kristna församlingen. Några av dem kom till tro och bjöd troligen lärjungarna Andreas, Bartolomeus och Taddeus att komma över och missionera i regionen. Dessa var utsända av församlingen i Jerusalem, där Jakob, då tjänstgjorde som föreståndare.

Verksamheten, som den första generationens kristna planterade, levde vidare och resulterade i att den kristna tron antogs som statsreligion i Armenien (301), nuvarande Azerbajdzjan (325) och i Georgien (326).

På 600-talet erövrade khazarerna territoriet, som sträckte sig över hela Volgaområdet, norra Kaukasus och delar av södra Ryssland. Deras huvudstad hette Ityl och låg vid Volgadeltat, inte långt från dagens Astrachan.

Under första delen av 700-talet bestämde sig khazarernas kung för att lämna sin hedniska tro och anta judendomen till statsreligion. Enligt historieböckerna skedde detta år 740 efter Kristus. Detta blir åter igen ett intressant exempel på hur judar vid olika tider influerat den omgivande världen i olika sammanhang.

Kungen som konverterade till judendomen hette Bulan. För att ge tron en mer praktisk och religiös grund inbjöd han rabbiner och lärare i Talmud från Babylonien och Krim för att undervisa om den nya tron. De grundade synagogor och religiösa skolor och undervisade i Toran för det khazariska folket, som därmed fick en stabil grund i judendomen för åtskilliga generationer framåt.

I flera årtionden regerade kungen över södra Ryssland. Under sin mest framgångsrika tid täckte landet ett territorium, som var ungefär 100 gånger större än dagens Israel. Det judiska invånarantalet lär dock aldrig ha överskridit 35 000. Från 700-talet och framåt kunde khazarernas rike agera buffertzon mellan Bysans och de allt starkare islamska rikena.

Det historiska Atlantis?

På 900-talet vidgade det Abbasidiska imperiet sin makt och även Bysans växte sig så starkt att de började hota khazarernas monarki. Enligt den sovjetiske forskningsresanden och geografen Lev Gumiljov steg vattennivån i Kaspiska havet vid samma tid så att nästan 2/3 av Khazarriket översvämmades. De viktiga städerna Ityl och Belendjer blev ett Kaspiska havets Atlantis, vilket försvagade riket till den grad att Ryssland kunde invadera det. Trots att khazarerna besegrades förblev Khazarriket en judisk stat till dess att mongolerna invaderade Ryssland i mitten av 1200-talet.

Många khazarer flydde efter nederlaget till Öst- och Centraleuropa. Majoriteten spreds ut i de slaviska områdena, där de deltog i uppbyggandet av judiska center i Östeuropa. Det turkbesläktade språket karaimiskan (cagataiskan) var språket för de judiska khazarerna. Det talas ännu av ett folk, som kallas för karaimer i delar av Polen, Ungern och Litauen. I litauernas gamla huvudstad Trakai finns ännu en av deras gamla synagogor bevarad.

Karaimernas historia i Litauen tog sin början med kung Vytautas den store. Hans porträtt finns i nästan alla karaimiska hem. Efter ett krig mot den mongoliska Gyllene horden på Krim 1397 förde han med sig 380 karaimiska familjer till Trakai för att ge dem en bättre framtid. Det finns fortfarande över 200 etniska karaimer i Litauen, av vilka hundratalet ännu säger sig behärska språket. Deras officiella antal i Polen är drygt 100 personer.

Flera av dem som migrerade från Öst- till Centraleuropa för att bland annat undgå tvångsdop, kallas ännu idag för khazarer eller karaimer. De är troligen släktingar i rakt nedstigande led till invånarna från Khazarriket. Några av dem flydde även till norra Ungern. Några av byarna har bevarat sina khazariska namn, exempelvis Kozar och Kozardie.

Det finns också teorier om historiska kopplingar mellan de så kallade Ashkenazi-judarna och khazarriket. Flera omtalade judiska personer, som till exempel Golda Meir, Menachem Begin och Chaim Weizmann brukar räknas till Ashkenasi-judarna, då de hade sina rötter i Vitryssland. Khazarriket sträckte sig dock inte riktigt så långt nord västerut. Man kan dock inte utesluta att flera av östjudarnas förfäder ändå kan härstamma från Khazarien.

Foto: W.carter

Fakta: Nordiska kontakter på 830-talet
● Khazarernas storhetstid sammanföll med början av den skandinaviska vikingatiden. Khazarernas rike var ett betydande politiskt rike från 700- till 900-talet. Det tävlade med Kalifatet och Bysans i mäktighet.
● Det finns flera tecken på förbindelser mellan det bysantinska riket, khazarerna och Norden. Namnet rus för skandinaver i österled dyker upp för första gången år 839. Då beskrivs hur några nordbor försöker ta sig hem från Bysans via Frankerriket. 2008 hittades 471 mynt vid Sundveda i Sigtuna, där det yngsta tycks vara khazariskt. Enligt Gert Rispling, Nordens främsta expert på arabiska mynt, är skatten sensationell.
● Gert Rispling fann 2002 det första handfasta beviset för att khazarerna konverterat till judendomen – utöver de skriftliga krönikorna. I den enorma Spillingsskatten från Gotland på över 14 000 mynt fann han ett med inskriptionen ”Mose är Guds sändebud” – en parallell till islams ”Muhammed är Guds sändebud”. Myntets åtsida kunde klart knytas till khazarerna.
(Källa: Svenska Dagbladet)

Rauli Lehtonen

Den israeliska honorärkonsulen Fredrik Ekholm (först från vänster), den israeliska ambassadören i Sverige Ilan Ben-Dov (mitten) och Rauli Lehtonen poserar efter sista mötet på Finska Filadelfias Israelsdag. Foto: Pasi Turunen
Karaim-synagogan i Trakai, Litauens tidigare huvudstad. Foto: Rauli Lehtonen

Föregående

Kyrkobyggnader är mål för ständigt sabotage i stora delar av Europa

Nästa

Det dummaste jag hört

2 kommentarer

  1. Leif Henry Walmann

    Usedvanlig interessant. Dette var nytt for meg.

    • Rauli Lehtonen

      Herr Walmann.

      Hälsa hela Norge från oss i Stockholm. Vi är så tacksamma för allt det ni gör och har gjort för Kaukasiens och Vitrysslands folk och mycket, mycket annat. Det känns så spännande att i de länderna, där norska pingstförsamlingar nu arbetar, har judarna dragit fram.

      De judar som grundade nationen Israel kom ju från Pinsk i Vitryssland, där jag vet att ni också gjort stora insatser. Kaukasien var ett stort centrum för judarna under den förrevolutionära tiden.

      Jag ser redan fram emot träffen med ert folk från PYM om ett par veckor, Det skall bli riktigt ”morsomt”. Hälsa alla, vi ses snart!

      Rauli

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Copyright Rauli Lehtonen 2019–