Uusi Tie (Nya Vägen, Finska Folkmissionens veckotidning och Virpi Kurvinen) skrev den 4/9 hur Europas kyrkor är mål för ständigt sabotage. Detta är nu mer aktuellt än någonsin efter explosionen som skedde i närheten av S:t Afrems kyrka i Södertälje. Rauli Lehtonen ger sina kommentarer i artikeln.
Uusi Tie klargjorde vilka motiv som driver människor att sabotera kyrkobyggnader och församlingars egendom.
Mordbränder, eller försök till det, förstörelse av Kristus-statyer och nattvardskärl, hotande grafitskrifter, stölder. Europas kristna möter en alltmer växande mängd av trakasserier, som riktas i form av hotelser, eller ren vandalism mot kyrkobyggnader och andra församlingsutrymmen.
Nordirlands statistik visar rött
Förra sommaren kom rapporter från olika delar av Europa om angrepp som var riktade mot kyrkobyggnader, kyrkogårdar eller annan församlingsegendom. I augusti förmedlade bland annat Belfast Telegraph och BBS nyheter om angrepp mot en kyrka på Nordirland i staden Ballyclare.
Pastorn för den presbyterianska församlingen, Noel Hughes, kommenterar för media att han inte vill att ungdomarna hamnar i svårigheter och i en ond brottscirkel, men angreppen mot kyrkorna måste få ett slut. Förra julen hade fönster i samma kyrka slagits sönder. Under påsken hade kyrkans väggar smorts in med målarfärg. Under åren 2016–2018 har 11 polisdistrikt i Nordirland registrerat sammanlagt 445 brott mot kyrkobyggnader och -gårdar, eller mot annan kyrklig egendom. Brotten innefattar bland annat mordbränder, inbrott, förstörelse av egendom; i en kyrka förstördes orgeln och i en annan fanns avföring i kyrkoutrymmet.
Angreppen har riktats mot olika samfunds kyrkor. Allra mest förstörelse i Nordirland har registrerats i huvudstaden Belfast. Under den senaste tioårsperioden har även den lokala synagogan och Belfasts muslimska center varit mål för vandaliseringen. Sedan 2016 har Nordirlands religiösa organisationer kunnat köpa olika typer av säkerhetstjänster med hjälp av ett bidragssystem från staten.
Kyrkdörrar i brand, barngrupp inne
I juni förmedlade The Guardian-tidningen nyheter om angreppen på kyrkor i Storbritannien. Bland annat i Stratford i östra London hade kyrkdörrar tänts i brand på fyra olika platser. På varje kyrkas väggar hade man ristat in sataniska symboler som pentagram, nummerserien 666 eller ordet ”helvete”. I en av byggnaderna pågick församlingens barnverksamhet vid tiden för antändningen. Den lokala baptistkyrkans pastor, John Edney, kommenterar för media att församlingen spekulerar kring anstiftarens motiv.
Vi misstänker att gärningsmannen är arg på kyrkan, eller också vill anstiftaren bara av någon anledning rikta sitt hat mot kristen tro, eller mot religionen generellt, spekulerar Edney.
I maj rapporterade den katolska nyhetssajten Cruxnow att man gjort angrepp på kyrkor i Tyskland vid flertalet tillfällen från och med april. Samma händelser har skett i andra europeiska länder som till exempel Frankrike, Italien, Österrike och Polen. Källan för Cruxnow är den kristna människorättsorganisationens (Observatory of Intolerance and Discrimination Against Christians in Europe, OIDAC) rapporter, som organisationen har publicerat sedan år 2012.
”Fördriv de kristna från jorden”
OIDAC samlar data om bland annat brott, som begåtts mot kristna och kristna kyrkor, samt mot kyrklig egendom i Europa. Den allvarligaste förföljelsen och formen av trakasserier är naturligtvis våldet som riktas mot människor. OIDAC:s rapporter avslöjar att hoten mot kyrkobyggnader numera är vanliga. I Tyskland till exempel har polisen nyligen undersökt en serie av stölder i Freiburg, som har plågat katolska kyrkor på flera orter i området från mitten av april till början av maj.
Under det här året har man även försökt mordbränna en kyrka i Nienborg. I Stuttgart och Frankfurt tvingades man ställa in minneshögtiden av Armeniens folkmord, då man hotade kyrkor med terroristattacker, om gudstjänsten ordnades. Både i Tyskland och Frankrike har det vid sidan av stölder och härjningar dykt upp en text ”Allahu Akbar” (Allah är större) på kyrkväggar. I Frankrike har angreppen mot kyrkor växt på ett alarmerande sätt under flera år, och bakom dem har bevisligen varit just muslimer (Uusi Tie rapporterade om läget i Frankrike den 30/4 2019).
I Spanien har dessutom attackerna mot kyrkobyggnader växt med 20 procent under åren 2017–2018, bekräftar statistiken från OIDAC. Bara ett angrepp riktades dock mot evangeliska kyrkors lokaler. På kyrkväggen hade man skrivit på spanska: ”Fördriv de kristna från jorden”. Vid samma tidsperiod hade man också kletat på fem moskéers väggar. Man konstaterar i OIDAC:s rapport att religionsfriheten också är hotad i Europa, eftersom man hotar dem som bekänner sin tro och deras heliga byggnader härjas eller förstörs på olika sätt.
Vad är det som driver angreppen mot kyrkor?
Bakom vågen av vandalism mot kyrkor i Europa verkar det finnas motiv som är oberoende av varandra. Ibland är det asociala ungdomars handlingar som tar sig uttryck. Så verkar det vara speciellt på Nordirland. I östra London är det däremot brottslingar som har ristat in sataniska symboler på kyrkdörrar. I juli rapporterar Evangelical Focus att reformationens minnessten i Geneve hade stänkts med regnbågens färger. Det tyder på att den sekulariserade och antikristna världsbilden driver andra till handling.
Uusi Tie nådde sekreteraren för Pentecostal World Fellowships religionsfrihetskommitté, Rauli Lehtonen i Calgary, där han nyligen varit på Världpingstkonferensen. Han bedömer kyrkoangreppens motiv utifrån den islamska synvinkeln.
Av de muslimer som kommit till Europa under de senaste åren har många lämnat islam och blivit kristna. En del muslimska grupperingar ser detta som en dödssynd. Hat och viljan till hämnd kan då kanaliseras mot människor som muslimerna tänker sig vara orsak till deras släktingars och vänners omvändelse, tror Rauli Lehtonen.
Lehtonen som bott flera år i Sverige tror att man även i de nordiska länderna bör ge kyrkors vaktmästare en grundkurs i säkerhetsfrågor, speciellt om församlingarna bedriver evangelisation bland invandrare och i områden, där det finns en större andel människor från muslimska länder.
– I Stockholm till exempel finns områden där muslimska ledare vakar över kvinnors klädsel. De försöker också begränsa andra religioners aktiviteter i ”sina områden”, fast Sveriges lagar ej ger rätt till detta. När invandrarnas antal från Mellanösterns och Centralasiens oroliga konfliktzoner ökar påverkar detta också våldsbrotten i våra närområden. Jag önskar inte det vore så, men tendensen är nedslående, kommenterar Lehtonen.
Rauli Lehtonen efterlyser också de kristnas ansvar.
– Vi har inte riktigt lyckats förmedla kärlekens evangelium så brett som det hade behövts. Många muslimer vet ännu inte att Jesus är kärlekens och fredens furste. Om vi isolerar oss från muslimerna så kan deras förvrängda bild av oss försämras ytterligare. Vi behöver evangelisera mer bland muslimer i Europa för att korrigera uppfattningen, avslutar han.
Virpi Kurvinen
Roland Nelsson
Man blir obehagligt berörd över attackerna mot byggnader med kristet utbud. Men framför allt av den utbredning den fått i Europa. Är det organiserat? Kanske inte, men det tycks ändå vara samordnad av ideologiska krafter som inte gestaltar sig i kött och blod.
Rauli Lehtonen
Jag oroar mig verkligen för att trakasserierna mot kyrkor verkar komma allt närmare våra länder i Norden. Trenden är helt klart hotfull! Man hoppas verkligen att fredens budskap kunde nå även de människors hjärtan, som känner besvikelse inför de kristnas beteende i samhället och vardagslivet.
Kan det vara så att vårt liv har mist sin sälta och att ljuset lagts under skäppan? Tänk om det är så att människorna inte längre kan se oss reflektera Guds kärlek. Jesus är den enda vägen till frid med vår Skapare. Låt oss förkunna detta för alla folk. Låt oss vara med och stödja dem som hotas, diskrimineras och förföljs för att de vill följa Kristus. Vi måste vara beredda att ”vandra vid deras sida” och trösta dem som känner sig bortglömda – den lidande kyrkan behöver allt vårt stöd!
Rauli Lehtonen