Foto: R. Lehtonen
Sent igår fick jag en vädjan från kyrkorna i Belarus om förbön. Presidentvalet mellan Aleksandr Lukasjenko och Sviatlana Tsikhanouskaja har skapat stora oroligheter på olika håll i landet – inte minst i huvudstaden Minsk.
”Kära bröder, var vänliga och bed för Belarus! Vi genomlever en mycket svår tid. Efter det förfalskade presidentvalet har tusentals fredliga demonstranter blivit slagna, skadade och satta i fängelse, även många medlemmar i våra kyrkor. Människor kidnappas på gator, dras ut och släpas bort från sina bilar, misshandlas och arresteras. Många av dem har inte ens deltagit i protesterna”, rapporterar flera kyrkoledare nu från Belarus.
Coronapandemin har också skördat väldigt många offer i Belarus, trots att landets ledning nekat och mörklagt dess påverkan i samhället. Flera pastorer och församlingsmedlemmar har vårdats på sjukhus och några även avlidit. Vi får också rapporter från Ryssland och Ukraina om pandemins påverkan, så sent som idag fick jag höra att en nära pastor och vän insjuknat i Ukraina.
Låt oss bilda ett stort nätverk av förebedjare genom våra kontakter och nämn gärna för andra om informationen här på bloggen: www.raulilehtonen.com Vi vet att det finns kraft i förbönen och den kan förändra omständigheter.
OBSERVERA att en ny blogg om Vitryssland (Belarus) kommer att sättas upp idag (torsdagen den 13/8) på eftermiddagen. Då kommer jag att skriva om landet och dess folk, samt om intressanta kopplingar till judarna och staten Israel. Läs gärna även den! Den går mer på djupet …
Rauli Lehtonen
Robert Andersson
Tack Rauli för att du förmedlar detta viktiga upprop. Vi måste be för våra trossyskon, för folket i Belarus och att den orättfärdiga regimen får ge vika.
Leif Walmann
Takk, Rauli. Jeg har direkte kontakt med nære venner i Hviterussland. I tillegg ser jeg på direktesending på YouTube. Jeg får høre at milits fra Russland er tilstede. De avsløres på språket, de snakker ikke hviterussisk, og de har russiske merker på uniformen. Så er de veldig brutale.
Men vi ber hver dag for landet og våre venner der.
Hilsen Leif.
Carina Fredriksson
Tack Raul! I vårt hem har vi en avskild plats för bön och Bibelläsning. Där finns bl a en enkel anslagstavla med skrivna post-it-lappar med vår familjs aktuella bönemännen. Där sitter en Belarus-lapp som land men även Alexandr Lukasjenjas eget personliga namn. Utifrån berättelsen om Paulus som fick möta Jesus, tänker jag att om det på mitt hjärta läggs en kallelse att bedja även för en president med orättfärdiga handlingar, så behöver jag fortsätta med detta. Det är med största inspiration jag läser att vi är många som ropar till Herren för Belarus och även andra länder i öst. Det är med största allvar och inspiration som jag med er, upplever en delad oro för trossyskon , men även delad glädje och frid i namnet Jesus. Tack syskon för delad bönebörda!
Rauli Lehtonen
Tack Carina.
På något sätt känner jag att det som nu sker i Belarus, kommer att förändra världen på ett sätt som vi inte anar.
Jag tror och hoppas att det profetiska i vitryssarnas nyckelroll i Europas och kanske hela världens evangelisation kan komma att bli verklighet. De kommer att bli till ett stort föredöme för oss.
Låt oss stå handfasta i bönekedjan och inte släppa taget. Tack också Carina för allt det fantastiska Du och dina vänner gjort för Vitryssland och numera Belarus. Herren blir ingen skyldig. Var välsignad!
Carina Fredriksson
Bästa Rauli!
Jag blir mycket tacksam för ditt svar. Dels för att du tar tid för att svara men även för de tankar du skriver. Inte många, om ens någon, har uttryckt reflektioner ur denna synvinkel tidigare. Ang det du skriver önskar jag få flika in med en annan sak. Jag tror nämligen att det stora antal barnhemsbarn och ungdomar med funktionsnedsättningar i människors ögon, spelar in. Dessa unga som sedan länge försökt kvävas och gömmas, har av många kristna setts och givit dessa barn och ungdomar ett värde på det sätt som Jesus ser dem. Stenarna ropar, Rauli. Flera av ”våra” ungdomar från barnhemmet är nu bekännande kristna, en del t o m fria medborgare. De ber för sitt land. Stenarna ropar till himmelens Gud. Deras röster räknas inför Herrens Heliga tron. Ibland ropade barn på barnhemmet efter mig i korridorerna; ”vi ber Carina…!” Detta är något så kommit att påverka mig mycket djupt.
Vi fortsätter bedja. Och tacka Herren som vunnit evig seger.