Pandemin kommer att förändra vår mission

Coronaviruset kommer att ändra på både gudstjänstformer och det internationella arbetet. Foto: R. Lehtonen

(En del av artikeln publicerades på Dagens debattsida den 25/6 2020)

Covid-19 har orsakat stora problem för hela vår värld. Den kommer att leda till betydande förändringar i missionsarbetet. Vi måste fundera på hur våra internationella insatser kommer att påverkas av pandemin och vad det är som väntar oss bakom hörnet. WTO har gjort en prognos att världshandeln i år kommer att minska med 13–32 procent. Globaliseringen och det internationella samarbetet kommer troligen att hamna mer i bakgrunden, vilket kommer att minska handelsförbindelser och leda till tilltagande protektionism.

Det betyder att gränsöverskridande kontakter mellan länder kommer att försvåras och missionärernas roll att förändras. Troligen kommer de nationella arbetarnas roll att öka på bekostnad av internationella evangelister och projektledare. Därför måste vi anpassa våra strategier till de nya förhållandena, när landgränser stängs och flyget blir för kostsamt för naturen och våra plånböcker. När prislappen på missionärer ökar, då måste vi investera mer i träning av nationella arbetare och stärka våra partners nationella kapacitet.

Om vi undersöker hur den ekonomiska krisen på 1990-talet påverkade missionsarbetet, så lärde vi oss att församlingars ledare är känsligare för allmänna trender än vad vi generellt tycks tro. Detta trots att pastorer och äldste borde vara beredda att gå motströms – till och med under de svåraste av tider: Ordförande för Världspingströrelsens (PWF) missionskommitté Arto Hämäläinen analyserar de lärdomar som historien gett oss:

– Missionsaktiviteterna började minska först i samband med att den värsta krisen redan hade passerat på 1990-talet. Min analys av detta är att beslutsfattarna blev alltför försiktiga. Trots att jag inte vet en enda församling som gått i konkurs, började filosofin om att i första handen hålla undan krisen ta överhanden i kyrkorna.

– Trosstegen i församlingarna blev allt färre, trots att de tilltagande missionsinsatserna hela tiden grundats på just tron. När hade vi alla medlen klara, när vi tog besluten om att sända ut familjer och individer? I tro sände vi ut folket, trots att det inte alltid var klart varifrån pengarna skulle tas. Även covid-19 kan få oss att fastna i försiktighetsnormen, så att vi bromsar upp trosstegen. Eftersom tendensen till inåtvändhet lätt kan integreras med försiktigheten, kan sikten skymmas så att man bara fokuserar på det lokala arbetet. Man går in för att skydda positioner i stället för att expandera och ta sig an nya utmaningar, avslutar Hämäläinen

Arto Hämäläinen (andra från höger) menar att ett alltför försiktigt ledarskap efter covid-19 kan komma att begränsa missionsarbetet. Från vänster Rauno Mikkonen (ordförande för PEM), Jason Mandryk (författare till Operation World) och Rauli Lehtonen (längst till höger) träffades i Madrid. Foto: Lokal förmåga

Myndigheternas kontroll kommer att öka

Trots att statens roll minskat under en rad av år i de liberala demokratierna, har coronavirusets framfart förändrat allt och plötsligt stärkt statens roll i samhället. Den har stigit fram som en frälsande kraft mot arbetslöshet, konkurser och brott, men kan medföra att statens kontroll över medborgarnas liv och rörelser kommer att bli ännu striktare än tidigare.

Myndighetskontrollen kan komma att påverka utländska arbetare, som engagerar sig i missionens tjänst. I länder som Kina, Ryssland, Indien och flera muslimska stater kommer detta att begränsa religionsfriheten och försvåra möjligheter till evangelisation och församlingsplantering. Projekt hamnar troligen under hårdare restriktioner, både från utsändande och mottagande länder. Missionsinsatser kan komma att förbjudas eller begränsas i fler stater än de 135 i FN, som i dag inte följer deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Nu måste vi anpassa våra strategier i en tid, när de ”underjordiska kyrkorna” troligen kommer att öka i antal.

Coronakrisen har förändrat det trendiga individualistiska tänket till en mer hänsynstagande livsstil. Krisen har öppnat människors hjärtan även i Sverige. Folk i karantän får hjälp med att handla livsmedel, lokala företag i kris bistås, så att de kan klara krisen. Många har börjat använda sin fritid till fler frivilliginsatser för människor i nöd. Nu bör kyrkor utveckla nya metoder för att utnyttja det eskalerande intresset för solidaritet och bistånd. Tänk om detta kan leda till att insamlingar och insatser kan få ett helt nytt lyft både under och efter krisen. Solidariteten har visat sig vara en starkare kraft i kriser än den individualistiska synen, som fokuserar på egennyttan. Dess effekter är också mer kortsiktiga än samarbetet, som når mycket längre på sikt.

Rädslan för smitta har förhindrat större möten, vilket lyft fram styrkan i de digitala medierna. Streaming av gudstjänster och tv-program har gett möjligheterna att förena de kristna och sprida Guds ord. Internet och satellitsändningar kan på sikt bli några av de få återstående chanserna att sprida budskapet över nationsgränser. Sociala medier, satellit- och internetsändningar kan mycket väl bli flaggskeppet i kristen mission framöver. Hur förbereder vi oss i så fall för den dramatiska omställningen?

Troligen blir det viktigare att träna nationella för insatser i sina närområden efter covid-19. Foto: Elev från Missionsbibelskolan i Sacramento

Stöd till nationella – nyckel till framgång

Det amerikanska brandingföretaget Big Red Rooster har nyligen hävdat att covid-19 kommer att förändra människors köpvanor. Folk kommer att köpa mer produkter via nätet. Intresse för inhemska produkter och tjänster kommer att öka. Information på det egna språket kommer att prioriteras. Detta har redan lett till ett avogt intresse på flera håll för internationella organisationer som FN, EU och WHO. Globala nätverk får en minskad betydelse och förenklas till mer bilaterala relationer, eller helt nationella insatser, vars styrka just dynamiken kan bli.

Nationella insatser och lokala initiativ blir den stora utmaningen för vår mission. Lyckas vi anpassa våra strategier, så att våra partner kan känna ägarskap för det vi gör tillsammans i deras närområden? Den frågan kan bli avgörande för om vår mission överlever corona. Om vi stödjer de nationella kyrkornas vision och arbetar som likvärdiga partners, då spelar det mindre roll hur världen runt omkring oss förändras.

Rauli Lehtonen, sekreterare för Världspingströrelsens (WAGF – World Assemblies of God och PWF – Pentecostal World Fellowship) religionsfrihetskommitté och ledamot i den internationella styrgruppen för WAGF.

Föregående

På äventyr i en tid då Sovjet kollapsade

Nästa

Kommer renskötarna till himlen?

4 kommentarer

  1. Bengt Doyle

    Tack Rauli,
    Mycket viktiga och angelägna reflektioner som Du bidrar med !
    Bengt D

  2. Leif Walmann

    Takk, Rauli. Interessant lesning
    Hilsen Leif.

  3. Daniel Athley

    Så intressant att läsa! Allt ändrar sig snabbt och fortare kommer det nog gå……

  4. Billy Johansson

    Intressanta och viktiga reflektioner. Tack Rauli.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Copyright Rauli Lehtonen 2019–