Slaviska ungdomar delar ut Nya Testamenten i Sverige

Den 15 augusti blev det 500 år sedan Nya testamentet gavs ut på svenska. Under veckorna före hade närmare 1000 slaviska ungdomar anlänt för att dela ut Ordet i varje brevlåda i stor-Stockholm. Flera menade att så kallade bibelsmugglare från Sverige och Finland hade fört Biblar över järnridån under sovjetperioden till deras familjer – nu ville de återgälda skulden.

Brevlådemissionen och Bibelmission från Tyskland har tillsammans med olika församlingar tagit initiativet till utdelningen av Guds ord. Blekinge, Göteborg, Skåne, norra Sverige och flera andra städer och landskap har redan fått sin del av gåvorna – nu hade turen kommit till Stockholm. Tryckningen av böckerna för varje brevlåda i vårt avlånga land kommer att kosta närmare 15 miljoner kronor. 2/3 av beloppet har redan samlats in och distribuerats. Tack vare slaviska ungdomar från Tyskland, USA, Belarus, Ryssland, Ukraina, Holland, Moldavien, Sverige …

Själv blev jag inbjuden en kväll till Arken-kyrkan i Kungsängen av Raoul Åkesson, för att berätta om bibelsmugglingen till Sovjetunionen under tiden före glasnost och perestrojkan. Över 300 slaviska ungdomar var inackorderade i lokalerna under vistelsen, Föräldrar, far- och morföräldrar till dem hade flera gånger berättat hur kristna från Norden hade fört Guds ord över gränserna till den förföljda kyrkan i Öst.

Ledaren för Bibelmission i Tyskland, Albert Froese berättar:

• Våra föräldrar har ofta berättat om detta och hur de fick sina första Testamenten. Ofta var de bänkade framför radioapparaterna på kvällar och nätter för att lyssna till radiomissionärer Earl Pöystis predikningar via IBRA-radio.

Under jubileumsveckan distribuerade ungdomarna cirka 20 000 Nya testamenten varje dag. När jubliléet sedan kulminerade vid den stora gudstjänsten på Sergels torg, dit ett par tusen firande hade kommit lördagen den 15/8, nämnde den starkt berörde pastorn Froese under sin predikan:

• Ungdomar från Sverige, Finland och Norge tog stora risker för att föra över Biblar till Sovjetunionen. När våra föräldrar led förföljelse på grund av sin tro och saknade de tröst från Guds ord. Då kom ni från Norden och bistod oss med Testamenten och många fick sina första Biblar. Nu har vi kommit till ert land för att återgälda skulden och förse er med Guds Ord.

Under sovjetperioden ansågs Bibeln vara antisovjetisk propaganda. Därför fick den inte föras in i landet. De så kallade ”bibelsmugglarna” ansåg däremot att det var Sovjetunionen som bröt mot sin egen lag, Bibeln hade ju skrivits redan 1900 år före Sovjetunionens grundande och kunde ju därmed inte innehålla något negativt om Sovjet. På grund av bibelbristen engagerade sig flera kristna i Norden, så att de andligt hungrande i Ryssland och Ukraina kunde få Biblar och Nya testamenten. En Bibel kunde då kosta upp emot en månadslön på svarta börsen.

Slaviska Missionen, Avainsanoma, Finska Folkmissionen, Open Doors, OM m.fl. organisationer i Europa organiserade regelbundna resor med specialpreparerade bilar, som ibland hade hemliga utrymmen med plats för upp till 200 Nya testamenten. Ett par hundra kristna från Sverige antas ha varit engagerade i den så kallade bibelsmugglingen och gjort 1-2 resor per år över järnridån fram till 1990-talets början.

Enligt en undersökning som gjordes i början på 1990-talet av nordiska organisationer, så fördes ca 4,6 miljoner Nya testamenten och Biblar över gränsen till Sovjetunionen under 1960-1980-talet. Dessa trycktes också i så kallade underjordiska tryckerier som bl,a, finska missionärer hjälpt till att starta upp i länder som Ukraina, Moldavien, Lettland och Kazakstan. De oregistrerade baptisterna leddes vid den tiden av Georgi Vins och hade flera tryckerier, som arbetade med att ta fram av Guds ord. Förlaget som tryckte biblarna hette Kristianin.

När jag kom till de slaviska ungdomarnas logement i Kungsängen ett par dagar före jubiléumsmötet på Sergels torg för att berätta om bibelsmugglingen under sovjetperioden, då blev jag upprymd av glädje. Under min föreläsning visade jag bland annat ett foto på en bildskärm från ett underjordiskt tryckeri i Moldavien. Då räckte plötsligt en av ungdomarna upp sin hand. Efter en stunds väntan, när jag inte reponderade direkt, reste han sig upp. När jag givit honom klartecken, berättade han att hans pappa hade arbetade på det underjordisk tryckeriet – helt otroligt!

Efter ett nytt möte tre dagar senare på Sjöhamra lägergård, kommer tre mörkhåriga ungdomar fram. Jag iddentifierar dem direkt som gagauser från Moldavien. Gagauserna är ett turkiskt folk med kristen tradition. I Moldavien ordnade Slaviska Missionen och församlingar från Sverige och Finland en missionsbibelskola redan 1990. Som ett resultat av utbildningen bestämde sig fem gagausiska studenter att flytta till Centralasien för att arbeta med församlingspalntering. Vid den tiden var orterna som de flyttade till helt obruten mark för evangelium.

Ett par år senare hade de planterat den första kazakspråkiga och turkmensktalande kyrkan i södra Kazakstan och i Turkmenistans huvudstad Asjchabad. Jag berättade för ungdomarna om detta. Då frågade de försiktigt vad missionärerna hette och varifrån Gagausien de kom ifrån.

När jag hade nämnt deras för- och efternamn, blev det först helt tyst. Därefter berättade de att det var deras kusiner och att de kände dem väl. Då förstod jag att Gudsordet hade gått i fullbordan:

”Sänd ditt bröd över vattnet, för med tiden får du det tillbaka” (Pred. 11:1).

Under sommaren här i Stockholm har vi varit alldeles överväldigade av bibelutdelningen. Ett av mina unga barnbarn fick också ett Testamente i brevlådan därhemma. Nu har han redan kommit till sidan 221. Han läser den varje kväll innan han går och lägger sig.

Rauli Lehtonen