Stor folkfest bland tverkareler i Ryssland

Tverkarelerna följer noggrant vad som händer på barnmötet. Foto: Julian Venkul

För ett tag sedan var jag på väg tillbaka från en missionsresa i Ryssland, trött och i behov av känslomässig vila. Då fick jag ett WhatsApp-meddelande från gamla vänner i Moskva:

— Julian, hej! Vi hörde att du för tillfället är i Ryssland. Om du kommer tillbaka till Europa, kom gärna förbi oss. Vi har köpt ett hus i en övergiven by i Tver-regionen.

Efter att ha studerat kartan lite noggrannare insåg jag att det inte skulle vara särskilt svårt att få till ett besök: byn låg ganska nära motorvägen mellan Moskva och Sankt Petersburg. ”Okej vänner, vi ses snart”, skrev jag.

I Tver-Karelen finns många ortodoxa kyrkor …. Foto: J. Venkul

Samhället var verkligen nästan helt öde: av byns tjugo hus var endast fyra bebodda. Två av dem var bara i bruk under sommaren, när några moskvabor kom dit på semester. Resten av husen var i ruiner och tomma. Jag förstår dem som flyr städernas steniga asfaltdjungler i jakt på lugn och ro. Detta saknar många av oss alltför ofta.

Själv gick jag först ut i skogen för att plocka svamp och lyckades samla nästan en halv korg läckerheter. Luften, fåglarnas sång, en rofylld atmosfär … Kor och får rörde sig fritt ute i byn. Jag såg till och med en gris springa fritt omkring. Allt detta överraskade mig och gladde  mig stort.

Tverkarelernas folkfest.

Efter dessa underbara upplevelser följde sedan den mest intressanta delen. Vännerna föreslog en resa till ett stort kulturarrangemang för kareler. Jag förstod först inte: vad hade festen med karelerna att göra? Vi var ju långt borta från den autonoma republiken Karelen, som ligger öster om den finska gränsen.

… och öde stugor. J. Venkul

Vännerna berättade emellertid för mig att cirka 20 000 kareler flyttade hit vid tiden för kriget mellan Ryssland och Sverige på 1600-talet. (Observera! Enligt den ryska folkräkningen 1926 bodde det till och med 140 567 karelar i Tver-regionen, 100 781 i Karelska området och 858 i Novgorods län). De ville inte stanna under det protestantiska Sverige, eftersom de var ortodoxt troende. Därför startade de ett slags ”bibliskt exodus”, som påminde om judarnas uttåg ur Egypten. På samma sätt lämnade dessa kareler sitt land för att kunna bevara sin tro. De flydde hela vägen till Tver-regionen, som idag ligger ungefär 150 kilometer nordväst om Moskva.

Folkfesten gjorde ett mycket starkt intryck på mig: vackra folkdräkter, bra musik, folkliga danser, färgglada dekorationer. Flera utomhusscener på en stor äng, bra ljudsystem och moderna digitala bildskärmar. På scenen uppträdde även företrädare för myndigheterna – allt såg högtidligt, stort och officiellt ut. Runtomkring kunde man även se utställningsplatser, bodar och olika stånd med varor och vackra handarbeten.

På folkfesten ordnades också möten inomhus. Foto:: J. Venkul

Jag köpte ’karelskt kvass’, som visade sig vara en honungsdryck – det var något slags hembrygd öl. Eftersom alkoholförsäljningen var förbjuden på festen, var säljarna listiga och kallade det ’hemgjort kvass’ för att komma runt regelverket.

Finns det några kristna bland tverkarelerna?

Själv var jag mest intresserad av frågan, om det fortfarande fanns troende kristna bland tverkarelerna, vars förfäder var beredda att offra sig för trons skull. Vid denna fest saknades det ortodoxa prästerskapet helt, likaså bönerna för folket. Det var också sorgligt att man hörde väldigt lite av det karelska språket. Tyvärr fortsätter russificeringen av Rysslands små etniska grupper.

Eftersom jag var ute med min bil, reste jag även runt en del i regionen. Det var tydligt att människor en gång i tiden varit hängivna troende. Nästan varje by hade en ortodox kyrka. Men nu var allt i väldigt dåligt skick. Många kyrkor hade till och med förstörts. Om någon ville gå in i någon helgedom, så var det nästan omöjligt – allt såg skrämmande ut. På vissa ställen fanns det bara väggar kvar. I en till hälften övergiven by, där människor bodde i endast två hus, hade en man byggt ett litet kapell för egna pengar. Men där hängde nu ett stort lås på dörren.

En far som förlorade sin son under kriget i Ukraina byggde ett ortodoxt kapell för försäkringspengara från armén. Foto: J. Venkul

Allt detta formade liksom konturerna för den andliga atmosfären i Ryssland – åtminstone för mig. Landet är rikt på resurser, människorna är vänliga och öppna, många nationaliteter och kulturer samsas om utrymmet på många platser. Men det finns alltid någon som låser dörren – för den fria religionsutövningen, utlandsresorna, det ärliga företagandet.

Judarnas uttåg ur Egypten ledde till ett blomstrande Israel. Det är tydligt att friheten är Guds vilja för folken. Men vart ledde karelernas uttåg ur Sverige – vad hände sedan?

Trots allt, så tror jag på en bättre framtid för de ryska folken.

Julian Venkul

I de tverkarelska stugorna vilar en fridfull atmosfär. Foto: Julian Venkul

Föregående

Gudsmöten i Ossetien, Dagestan och Tjetjenien

Nästa

Evangeliet sprids i Baltikum

8 kommentarer

  1. Anders Wester

    Intressant!

  2. Seija

    Herrens nåd och kärlek hittar även till tverkareler, låt oss glädjas över hur Herren verkar där och också öppnar deras öron för att höra och deras ögon för att se Guds storhet i skapelsen, mitt i skogarna.
    Seija

  3. Lars-Gunnar Olsson

    Здорово!
    Intressant att det går att ta sig in i Ryssland med bil i dessa dagar.

  4. Monica Blind Påve

    Tack intressant att få en inblick dit!

  5. Urban

    Gripande läsning om Guds verk bland olika folkgrupper
    Mvh Urban

  6. Leif H. Walmann

    Så interessant lesning. Hvordan reiste du, med egen bil? I juli var jeg i Belarus, og reiste fra Vilnius til Minsk med buss. Jeg håper å få en samtale med deg på på konferansen i Strømmen i oktober. Det er alltid en glede for meg å være sammen med deg!
    Hilsen Leif.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén

sv_SESwedish